Trä som bränsle

Trä är en av de mest tillgängliga och förnybara energikällor vi har idag. Det är en viktig resurs i kampen mot klimatförändringar när det används på ett hållbart ansvarsfullt sätt. Här kan du läsa mer om hur trä som bränsle fungerar, och vad det betyder för miljön.

Trä och CO₂

Vid förbränning av trä frigörs den CO₂ som trädet tog upp under sin tillväxt. Dock är det viktigt att förstå att det finns en tidsmässig förskjutning i processen, där CO₂-utsläppet sker vid förbränning, men det kan ta årtionden innan de nyplanterade träden tar upp samma mängd CO₂. Den tidsförskjutningen innebär att träförbränning är en del av ett långsiktigt kolcykel där det finns balans mellan utsläpp och upptag av CO₂.

I västvärlden har vi till exempel sett en markant nettoökning av skogsarealer, vilket är positivt för CO₂-upptaget, och det visar en politisk vilja att klokt minska människors CO₂ genom att utöka skogsarealerna. Enligt Danmarks Statistik har skogsarealen i Danmark nästan fördubblats de senaste 100 åren, och den årliga nettoökningen innebär att vi har mer trä som binder CO₂ än vi fäller.

Det är dock viktigt att komma ihåg att utsläppen av växthusgaser inte är ett lokalt problem, utan en större, komplex och global problematik. På global nivå är skogstillväxten dock inte lika markant, och det understryker vikten av ansvarsfull skogsförvaltning över landgränser. Att skogar fortsätter att växa och ta upp CO₂ är en viktig faktor för att säkerställa att användningen av trä som bränsle inte leder till en permanent ökning av CO₂-nivån i atmosfären (Källa 1, 2, 3, 4, 14)

Moderna braskaminer är energieffektiva och behöver väsentligt mindre bränsle för att uppnå samma värmeeffekt som gamla kaminer. Det mesta ved som används i bostäder kommer främst från den egna trädgården eller skogen - Alltså kommer den inte från trädtorn och från utlandet, vilket för övrigt bidrar till avverkning av skogar (källa 5). Detta ska ses i samband med skogstillväxten. Det finns en rad expertbedömningar från Köpenhamns Universitets avdelning för Skog och Landskap vid Institutet för Geovetenskap och Naturförvaltning, som här svarar specifikt på frågor om utsläpp av CO₂.

Läs mer här: Videnstjeste.ku.dk

När träet bränns

Det är mycket stor skillnad på hur väl veden utnyttjas. En öppen kamin utnyttjar kanske bara 10-15% av träets energi (källa 11), medan en modern braskamin eller pelletskamin som uppfyller de gällande EU-normerna med effektiv förbränningseffekt ger värme motsvarande 75-88 % av träets energi. Ni
ska alltså använda mindre trä för att få samma värme med en modern kamin.

Effektivitet och teknologi

Moderna braskaminer har högre förbränningseffektivitet, använder mindre ved och har lägre utsläpp jämfört med äldre modeller, vilket kommer att minska den totala miljöpåverkan. Moderna braskaminer har blivit väsentligt förbättrade vad gäller effektivitet och
förbränning. En modern braskamin använder typiskt 25% mindre ved än en äldre modell. Enligt lagstiftningen får en braskamin maximalt släppa ut 5 gram partiklar per kilo trä som bränns. Dock har en modern dansk braskamin i genomsnitt ett utsläpp på cirka 2,5 gram partiklar per kilo trä vilket i många fall är ännu lägre (källa 6). Aduro Hybrid och Aduro Pelletskaminer har till och med något lägre utsläpp, eftersom pelletdriften är mer jämn och optimerad. Nya
braskaminer minskar den lokala partikelutsläppen markant upp till 70% eller tre till fem gånger så mycket. Det är både bra för miljön utanför hemmet och för inomhusklimatet (källa 13).

Läs mer här https://mst.dk/publikationer/2025/februar/mudp-clean-air-testzone

Braskaminer och partiklar inomhus

Det finns ingen anledning att frukta inomhus partikelförorening när man använder sin braskamin. Utsläpp av partiklar till vardagsrummet kan undvikas om man öppnar dörren försiktigt när nytt ved ska läggas på och har en modern, välunderhållen braskamin och en skorsten med ett bra drag. Debatten om inomhus partikelförorening saknar allt för ofta de rätta proportionerna.

Stekning av bacon avger långt fler partiklar till hemmet än braskaminer. Faktiskt sex gånger så många partiklar som braskaminen i värsta fall gör. Det framgår av ett ministersvar till Folketingets Miljøudvalg. Samma svar berättar att den inomhus förorening från en braskamin maximalt motsvarar
att man har ett stearinljus tänt i vardagsrummet (källa 12).

Man kan helt undvika att partiklar från braskaminen sprids i vardagsrummet. Det handlar bl.a. om korrekt upptändning enligt top-down-metoden, ett bra drag i skorstenen och långsam öppning av kaminens dörr när mer trä ska läggas i kaminen. Och slutligen är det välkänt att man bör vädra ordentligt för att generellt skapa ett bra inomhusklimat i hemmet.

Återplantering och skogsbruk

Om fällt trä ersätts av nya träd kan CO₂-upptaget bibehållas över tid. Om skogsskövling sker utan återplantering kan balansen störas. Danmarks skogsareal har stadigt ökat under de senaste decennierna. Enligt Danmarks Statistik har skogsarealen nästan fördubblats över de senaste 100 åren, från 322.000 hektar 1923 till 630.000 hektar 2022, vilket motsvarar 14,7 % av landets totala yta (källa 7).

Denna tillväxt är i linje med Folketingets mål, antaget 1989, om att fördubbla Danmarks skogsareal inom en period på cirka 75 år, så att den når upp till 1.075.000 hektar (25 % av Danmarks yta). Sedan dess har skogsarealen i genomsnitt vuxit med över 3.000 hektar årligen, från omkring 532.000 hektar till de nuvarande cirka 642.979 hektar (källa 8). Denna utveckling indikerar en positiv trend i skogstillväxten i Danmark, vilket är avgörande för hållbart skogsbruk och CO₂-upptag.

När trä bränns, frigörs den lagrade CO₂ omedelbart till atmosfären. För att återuppta denna mängd CO₂ krävs att nya träd växer upp och binder kolet genom fotosyntes, en process som kan ta årtionden beroende på träslag och växtförhållanden. Denna tidsmässiga förskjutning kan medföra en tillfällig ökning av atmosfärens CO₂-nivå, vilket understryker vikten av en hållbar skogsförvaltning med kontinuerlig skogstillväxt. Enligt Dansk Skovforening kan ett stort lövträd på 100 år binda omkring 4,3 ton CO₂. Dessutom kan en hektar nyligen planterad skog med tiden uppta cirka 11 ton CO₂ årligen, motsvarande utsläppen från cirka två danskar (källa 9).

Yngre träd i tillväxtfasen tar upp mer CO₂ än äldre, mogna träd, som till slut dör och frigör sina CO₂-lager tillbaka till atmosfären genom nedbrytning. Därför är det avgörande
att säkerställa en konstant skogstillväxt genom att plantera nya träd när gamla fälls eller dör, för att upprätthålla en balans i CO₂-redovisningen (källa 10). En hållbar skogsförvaltning, som säkerställer kontinuerlig skogstillväxt, är därför väsentlig för att minimera den tillfälliga obalansen i atmosfärens CO₂-nivå orsakad av träbränning. Detta innebär återplantering av träd i samma takt som de fälls, vilket bidrar till en mer stabil CO₂-balans över tid.

Braskaminer och försörjningstrygghet

Braskaminens roll som ett viktigt element i hemmets värmeförsörjning har på senare tid kommit i fokus på en allvarlig bakgrund. Kriget i Ukraina och den därav följande energikrisen 2022 och 2023 visade att braskaminen är den säkra försörjningskällan när det blir knapphet på energi i form av olja, kol och gas. Det faktum att braskaminen är den enda värmekällan som är oberoende av el illustrerar att vi i en tid med cyberattacker på de västerländska ländernas infrastruktur och energiförsörjning måste tänka på alternativ till de lösningar vi hittills har tagit för givna. Samtidigt är trä – till skillnad från de
fossila bränslena – en förnybar energikälla, som vi kontinuerligt kan producera mer av i vår del av världen, där vi år efter år har en betydande tillväxt av skog. Därför är braskaminen ett viktigt bidrag i vår försörjningstrygghet.

Källor: