Levande eld har alltid haft en särskild dragningskraft på oss människor – instinktivt fascineras vi och söker oss till dess sken. Eldens närvaro framkallar trygghet, och när vi samlas kring de dansande lågorna uppstår en oförklarlig magi som fängslar både barn och vuxna.
Det är ingen slump att vi känner denna dragning. I tusentals år har elden skyddat och värmt oss människor. Ursprungligen gav den ljus, höll farliga djur borta och gjorde det möjligt att laga mat och hålla värmen. När vi idag tänder en brasa, känner vi därför fortfarande närhet och trygghet – och elden blir ofta en naturlig samlingspunkt för gemenskap och samtal.
Elden förändrade våra sömnvanor
Enligt forskning inom kognitiv evolution har elden inte bara haft praktisk betydelse genom historien – den har också varit avgörande för den mänskliga hjärnans utveckling. Psykologen Frederick L. Coolidge vid University of Colorado förklarar att det konstgjorda ljuset från eld förändrade vårt sömnmönster.
Eftersom elden höll rovdjur på avstånd, blev det säkrare för människor att tillbringa mer tid i REM-sömn, den fas där drömmarna är mer intensiva och där hjärnan förstärker sina 'processuella minnen'. Det gör oss bättre på att bevara färdigheter och upprepa tidigare inlärda uppgifter. Idag tillbringar vi människor ungefär 25 % av vår sömntid i REM-stadiet, att jämföra med upp till 15 % för apor. Det har bland annat utvecklat vår förmåga att behärska flerstegsuppgifter, som att tillverka verktyg.
Förmågan att tänka på flera saker samtidigt
Det verkar dessutom som att elden stärkt vår förmåga att hålla flera tankar vid liv samtidigt och se samband dem emellan – något som varit avgörande för att kunna planera och genomföra komplexa uppgifter. Psykologen Matt Rossano vid Southeastern Louisiana University menar att denna mentala förmåga för första gången blev möjlig för små sociala grupper kring lägereldar för cirka 100 000 år sedan.
Den levande elden har gjort det möjligt för oss att möta livets utmaningar och har spelat en avgörande roll i utvecklingen av människans sinne, så som vi känner det idag.
Studien har granskat kognitiv evolution – ett forskningsfält som förenar psykologi, antropologi, neurovetenskap och genetik. Källa: Smithsonian.com
